Om Gud vill och galoscherna håller

Min telefon ringer väldigt sällan och när den gör det är det vanligtvis någon irriterande försäljare, eller min lilla mamma. Nyss ringde den och jag lutade mig bort för att kika på numret och fundera på om jag skulle svara eller inte. Jag blev förvånad över att se ett nummer jag kände igen, men som inte var mamma. Det var mormor.  Det är inte varje dag jag pratar med mormor så det var så trevligt så och vi kommer att träffas i Växjö om en vecka eller så, ”om Gud vill och galoscherna håller” som mormor sa. Det får vi väl hoppas att han vill och att de gör.